Nu går 2010 års Fjällräven Classic mot sitt slut och nästan alla vandrare har nått målet i Abisko. Idag fredag eftermiddag plockas målområdet ihop. De sista vandrarna som kommer i mål får också ett varmt välkomnande, fast inne på Turiststationen istället för ute på tunet.
2011 är det dags nästa gång, och då liksom nu i början av augusti. Om du är sugen på att gå då hittar du detaljerna på Fjällrävens hemsida. Följ med så ses vi ute på leden!
Såhär ett dygn efter målgång börjar våra fötter och kroppar kännas mer som vanligt. De flesta vandrare har har ömma fötter, små och stora skavsår och ont i ryggen eller i axlarna. Här finns massörer som fixar det mesta, sjuksyrror som tar hand om det onda och STFs sköna fotbad som får ömma fötter att må gott igen.
Vi har haft förmånen att träffa många trevliga människor från hela världen. Många har vandrat Fjällräven Classic många gånger men hela 80 % av alla vandrare i år går för första gången och många av dessa har aldrig förr vandrat. Vad är det då som gör att många väljer att vandra detta lopp år efter år? En utmaning i vacker natur är en stark drivkraft men det absolut viktigaste är gemenskapen. Alla härliga möten, alla glädje, allt skoj och alla goda minnen som varje vandrare kan dela med sig av.
Vi har träffat en liten grabb på 10 år som redan vandrat tre Fjällräven Classic. Och vi har mött Lena som gått loppet två gånger i år. Först vandrade hon in på 19 timmar. Sen tog hon bussen till Nikkaluokta för att sen vandra Classicern en gång till tillsammans med sin son. Vi har mött många som fått mersmak av fjällen och absolut kommer att fjällvandra igen. Det är jättekul för vandring är hälsosamt för både kropp och själ. Fjällräven Classic gör det möjligt för många som ”tänkt” vandra att verkligen göra det. Det är coolt!
Vi har kommit i mål! efter 93 timmar och 17 minuters traskande, lunkande och vandrande så har vi kommit i mål. Det känns helt underbart och ganska overkligt. Har vi verkligen vandrat 110 km på fyra dygn? Ja, det har Team STF-guiderna faktiskt gjort. Vi kom i mål strax efter kl 13.00. Det är en fantastiskt känsla att vandra in i mål för målgången kantas av en en mängd glada vandrare som före oss tagit sig i mål. Vår målgång ackompanjeras av applåder och visslingar. Nils och jag har haft varsin STF-flagga på våra ryggsäckar under hela turen och nu hissade vi dem när vi gick i mål. Hela eftermiddagen har vi njutit av den glada och sköna stämning som är på tunet på Abisko Turiststation. Nu ska vi fira ordentligt och ha det riktigt gott och kul med de andra vandrarna i Trekkers Inn där Tullamore Dew spelar. Kvällen är ung och ljus. När vi landat ordentligt och tagit hand om våra kroppar och själer så kommer vi att berättar mer om våra förväntningar och farhågor slagit in. God natt från Sussi och STF-guiderna.
PS: Vill rätta till en felskrivning Det var Jerry Engström på Fjällräven som gav oss alla bra tips om tältplatser och stavar och inte vår kollega Jenny Engström.
Vaknar upp till ännu en dag med strålande väder. Vi hade förväntat oss lite regn och ruskpricksväder för fjällen bjuder nästan alltid på ömsom finväder och ömsom lite sämre väder. Men vi har vandrat i shorts och linne mest varje dag. Haft vindjacka när det blåst lite. Våra regnkläder har vi inte använt men det är ett måste att ha dem med för vädret är som sagt var ombytligt i fjällen.
Igår vandrade vi in mot sista checkpointen i Kieronbacken. Där bjöds det på supergoda pannkakor med grädde och sylt. Magen fick glädjefnatt då frystorkat i längden inte är så kul för magen. Efter fyra goda pannkakor och lite kaffe vandrade vi vidare till Abiskojaure där vi tältade. I Abisko Nationalpark får du bara tälta på tre ställen och en av dem är vid denna stuga. När vi kom fram strax efter kl 21 så var hade stugvärden konstaterat att det var 54 tält på hans gräsmatta. När vi gick och la oss var det 10-talet till. Efter dessa goda pannkakor så orkade vi inte med en middag så vi ordnade en knytis: alla godsaker som vi hade kvar skulle fram och ätas upp. Det blev en bit choklad, lite nötter, torkat renkött, lite ungersk korv, en klunk vin till alla, Mentos……vi njöt och hade en riktigt fin sista kväll på fjället. Vid vårt bord satt två tyskar som vi bjöd på godsakerna. De skrattade gott när det såg vår picnic. Efter en stund vände sig en av dem till Nils och frågade: how is it to be one man with four women? Mycket bra fråga. Det handlar så klart om att vi alla gillar friluftsliv och att vi fungerar ihop. Det gäller att vara flexibel, kompromissa och säga ifrån om något inte känns bra i fötter, ben, höfter eller rygg. Nils är också en baddare på teorier och samtal så han har pratat mer än oss. Nils har även berättat godnattsaga varje kväll. En kväll var det Hamlet, en annan Henry the fifth. Och han ser också lite dåligt utan glasögon så att byta om i tältet har inte varit ett problem för tjejerna.
När vi lämnar Abiskojaure för att vandra de sista 13 km får vi lite post med oss från stugvärden. Det är vykort och brev som vandrare skrivit och som ska skickas iväg med post. Vi blir med ens fjällbrevbärare. Tänk, att det mesta löser sig på fiffiga och enkla sätt.
Målet hägrar, vi ses om en liten stund.
Här kommer en färsk inrapportering från team STF.
Vi lämnade Sälka i strålande solsken, med lite skavsår men gott humör. Det är rätt lugnt på leden fastän det är 2000 vandrare ute på Kungsleden. Ingen kö direkt….. Igår passerade vi även Singi, där det serverades världens godaste morotskaka och ville man ha riktig mat kunde man få tunnbrödsrulle med renstek. Mums. Vi träffar massor med trevliga människor längst leden, vissa går snabbt för att få guldmedaljen andra tar det lugnt.
Team Gnesta säger ”vi tar det lugnt vi vill inte bara se vaderna på våra kompisar”.
Inatt sov vi vid bron 4 km innan Alesjaure. Vi hittade en jätte fin tältplats, var helt ensamma när vi slog upp tälten halvsju. Vid läggdags hade dock ett 10 tal tält slagits upp. Vi kan verkligen säga att STF guidar till nästa smultronställe:) Den varma soliga dagen har till och med tillåtit ett svalkande dopp.
Idag började dagen med tjocka och dimma men det spricker snart upp. Det är många Tyskar som går, de förväntade sig regn och även att det skulle vara enklare att gå. Vårt mål är att komma till Abisko imorgon, tisdag före kl 16:30 för då firar vi Fjällräven 50 år med smaskigt goda tårtor. Vi längtar efter att byta ut den frystorkade maten mot god restauranglagad mat.
Solen har strålat idag och ett par av oss i team STF stationerade i Abisko tog oss en dagsutflykt upp på fjället Nuolja, kramat snöbollar och avslutat eftermiddagen med ett dopp i Abiskojokken. Här på plats i Abisko möter ni tjejerna från Upplandskretsen: Carin, May och Lotten tillsammans med Malin från Utö och Ebba (jag) som är platschef på STF Gärdet. Vi bemannar STF-tältet, bjuder på fotbad och uppmuntrar trötta vandrare och sprider glädje.
Lotten i farten.
Det märks att deltagarna i Fjällräven Classic tar sin tid då enbart 193 av de ca 2000 deltagarna har kommit i mål. Även våra STF:are verkar ta sin tid. Igår kväll sov de, tror vi, i Sälka. Det var ett evigt försök från deras sida att ringa oss men kan ni tänka er att mobilen inte verkar fungera uppe på fjället. Hur kan man överleva flera dagar utan vare sig mobil eller dator? Jag imponeras av er som håller på med detta vandrandet i vildmarken.
De som kommit i mål har det gott tillsammans med oss. Här i Abisko äts och dricks det i Trekkers Inn, vi klappar, tjoar och visslar på dem som tar sig över mållinjen. Ett glatt gäng har samlats här men vi inväntar anstormningen, kan tänkas att den kommer imorgon.
Vi har det riktigt bra här i Abisko. Längtar efter att fler skall ta sig i mål och hålla oss sällskap! Kolla in lite bilder.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det är lördag, de första kom in redan igår kväll vid 23 tiden. Den som gick snabbast sprang på 14h11min. Tänk er att springa 2½ marathon på fjället……man måste nog vara lite galen för att genomföra något liknande. Vi träffar flera härliga typer vid STF-tältet, där det bjuds på fotbad för trötta fötter, unga som gamla fötter. Vi bjuder på avkoppling!
På bilden intill ser ni Claes Öhrman som gått/sprungit på 25h50m. Detta är Claes andra gång, förra året fick han avbryta efter halva loppet och åkte helikopter till Abisko. Väl i Abisko, under kvällen så tilldelades han så som alla andra deltagarna en lott och vann första vinst…….inträdesbiljett till Fjällräven Classic 2010. Det var bara att sätta igång och träna så i år klarade Claes Fjällräven med bravur! Grattis Claes, en riktigt fjälhjälte.
En annan glad målkille är Eddie Pröckl som tog sig i mål efter 25h38m. Även detta en go och glad kille som fått en stund av njutning i STF tältet. 
Dagen har varit underbart härlig. STF-tjejerna har bjudit på ett 20-tal fotbad. Det ligger en glädje i luften, lite av en början till folkfest….kanske blir än mer imorgon.
Fjällrävens tält/bar bjuder på livemusik, öl och god mat. Vi ser fram mot en gungande afton med inspirerande och egenartade historier från dagens ankomna fjällrävar.
Ännu en go dag i Abisko. Ni kommer väl snart hit?
Kram, Ebba
Linus Person kom i mål efter 15 timmmar och 50 minuter, 3a i Fjällräven Classic 2010. Detta är hans tredje omgång, första året sprang han på 23:25, andra året på 22 och nu på 15.50. Packningen och rätt mat är nyckeln, för att inte glömma träningen.
Njut av ett fotbad och samla dig inför hemresan.
När vi startade vägde vi som brukligt våra ryggsäckar och vikten varierar mellan 12½ kg till 24½ kg. Vad finns då i dessa ryggsäckar utöver det vanliga som man alltid har med sig på fjället. Jo sådant som förhöjer livskvalitén på fjället. VIN! NÖTTER! UNGERSKAKORVAR! Några av våra måsten i team STF.
Inatt har vi sovit i fjällräven Acka – ett tält för fyra personer men det går lika bra för fem, då får en sova gott i absiden. Till frukost lyxade vi oss med att äta självplockade hjortron, Norrlandsguld.
Vi har nu träffar Hans och Marita Platschefer på Keb fjällstation och deras son Lucas 2 månader. Visst är det underbart, barnfamiljer på fjället som driver en STF fjällstation. Familjer och fjället är en god och lyckad kombination.
Idag är målet att gå från Keb till Sälka, vädret är fantastiskt vackert. Vi går i linne och skorts, njuter av detta fantastiska fjäll. Fortfarande vänner!
Nu är min , Ebbas fundering….vem bär på 24½ kg genom fjäll och skog. Någon måste ha lämnat allt sitt vett i Stockholm.
Allt för nu, Sussi via Ebba
Denna rapport kom in kl 21:40 igår kväll. Sussi och team STF befinner sig 5 km från Keb fjällstation. Och har ätit på ett fjäll-gatukök (vandringsledskök?) som kallas Lap Dånalds! Uppenbarligen serveras goda renburgare, en lyx för trötta vandrare men kanske även för dem i startgropen med timmar/dagar framför sig. Kan ni tänka er något bättre än hamburgare på samiskt vis! Ett måste för alla som tar sig förbi.
Ännu är vi kompisar säger Sussi – ingen lämnad efter och alla är vid god vigör. Ett stort tack till Jenny Engström (rättelse: Jerry Engström, på Fjällräven) för ovärderliga tips om sovplats och gåstavarna! Härligt, dessa var helt klockrena!
Nu dags för vila. Hörs imorgon (eller senare idag lördag då detta skrivs in).
Sussi via Ebba
